Karta som beskriver Fogdön som det kan ha sett ut under medeltiden med de tre socknarna Vansö, Fogdö och Helgarö samt de bägge klostren Fogdö och Vårfruberga

Klostret - historik

Genom fyndet av Fogdö jordebok från 1257 vet vi att ett nunnekonvent etablerades i mitten av 1100-talet, sannolikt invid Fogdö kyrka. Bakom etableringen fanns enligt jordeboken en donation av Sivard Jarl och hans dotter Ingeborg. Vilka dessa donatorer var är fortfarande okänt. Likaså är det osäkert vilken orden klostret initialt tillhörde men troligtvis var det från början benediktinskt för att senare bli cisterciensiskt.

Jordebok

Fogdö (Vårfruberga) klosters jordebok*. Vårt lands äldsta kända härstammar från 1257 och finns endast bevarad i en avskrift från 1500-talet. Jordeboken som innehåller uppgifter om Fogdö klosters jordinnehav var betydande i stora delar av Södermanland och Uppland men även i Närke. Ett 70-tal ortnamn upptas i förteckningen. I jordeboken nämns att Sivard jarl och hans dotter grundat klostret. Troligen levde jarlen vid mitten av 1100-talet. Jordeboken har gett forskningen en oskattbar kunskap om klostrets godspolitik redan under 1100-talet.

* Jordebok är en förteckning över jordegendomar som underlag för beskattning med uppgifter om gårdens läge, storlek, avkastning och ägarens namn.

Från Fogdö kloster till Vårfruberga kloster

Vid Fogdö kyrka fanns konventet kvar ända till 1280-talet då det flyttade till den nuvarande platsen som fick namnet Vårfruberga. En trolig orsak till flytten var klostrets behov av goda kommunikationer. Landhöjningen gjorde det svårare att komma nära klostret med båt. Men avgörande var med all säkerhet kung Magnus Ladulås donation till systrarna av kungsgården invid Mälaren.

Med stöd av markdonation och ekonomiska bidrag kunde Vårfruberga kloster byggas. Det blev ett av tre stora samtida byggprojekt i Strängnästrakten under andra halvan av 1200-talet. Dominikankonventet och domkyrkan i Strängnäs var de andra två. En riktig byggboom för att använda ett modernt begrepp.

Kloster modell

Modell över Vårfruberga som det sannolikt sett ut. (Modell B Edenholm)

Nunneklostret dominerades av kvinnor från framförallt lågadeln, det var ogifta frälsedöttrar vars framtid behövde säkras. Men, även högfrälsedöttrar blev nunnor. När en familj ingav en dotter i klostret skänkte man samtidigt en gård eller annan egendom vars avkastning skulle försörja dottern. På så sätt ordnades finansiering av klostrets verksamhet.

Vårfruberga kloster var rikt och omhuldat av rikets mäktiga. Skyddsbrev för Fogdö kloster finns utfärdade bland annat från 1233 och 1252. I det senare nämns för övrigt Stockholm för första gången. Ett skyddsbrev innebar vanligtvis att kungen eller annant mäktig person åtog sig att skydda en institution eller person.

Skyddsbrev

Skyddsbrev från 1252 är skrivet på pergament och utfärdat för Fogdö kloster, sedermera Vårfruberga i Södermanland. Det är undertecknat av kung Valdemar och hans far Birger jarl i "Stokholm" i juli månad 1252. Skyddsbrevet kungjorde att kung Valdemar och hans far tillika förmyndare Birger jarl tog klostret i beskydd, samt att nunnorna slapp erlägga allmänna och kungliga avgifter för sina egendomar. Skyddsbrevet är känt som det äldsta bevarade skriftliga omnämnandet av staden Stockholm.

Systrarna i klostret

Vilka systrarna i Fogdö eller Vårfruberga kloster var vet vi nästan ingenting om men vi känner till ett 15-tal av klostrens abbedissor till namnet. Flera av dem tillhörde förnäma frälseätter.

Margareta (1233-1254), Ingrid (omnämnd 1278), Kunigunda (1299-1323), Inga Birgersdotter (1343-1351), Gertrud Jonsdotter (1355-1358), Regimod Andersdotter (1358-1400), Martha (omnämnd 1405), Metchild (1408-1415), Cecilia Jönsdotter (1421-1447), Margareta Beyentsdotter (omnämnd i aug 1457), Cecilia Jönsdotter (omnämn sept 1463), Lucia (1466-1474), Berette Eriksdotter (omnämnd nov 1494), Margreta Laurenciidotter (omnämnd aug 1508), Martha Henriksdotter (omnämnd nov 1520).

Rundtur i Vårfruberga klosterruinen

För den som är intresserad går det utmärkt bra att besöka Vårfruberga klosterruin. Vägskylt vid Fogdö kyrka visar vägen. När du närmar dig klosterruinen nära Kungsberg gård har Statens Fastighetsverk satt upp skyltar som visar vägen samt skyltar som beskriver klostret.

Ny skylt Vårfruberga kloster

För den som vill förstå vad olika rum eller platser använts till ger nedanstående karta en bra överblick.

Klostret situationskarta

Medeltidens besökar på väg in i klostret passerade först en yttermur 12 som omgav området. Där innanför låg den ståtliga anläggningen, byggd på gedigen stengrund med begravningsplatsen 2 söder om klosterkyrkan. I kyrkans västra gavelmur fanns folkets port, genom vilken gemene man kom in i det treskeppiga gudstjänstrummet 1. Längst fram i koret fanns högaltaret med krypta under de två sidoaltaren. I norra korsarmen låg nunnornas port. Här var det stopp för allmänhetens tillträde. Innanför nunnornas port fanns sakristian 3 med utgång till korsgången som omgav klostergården 8. Väster omklostergården tror man att leksystrarnas flygel var belägen 16. Norr om klostergården låg kök och matsal 10. Går vi från sakristian och norrut i den östra flygeln kommer vi först in i nunnornas samtalsrum 4 och därefter till kapitelsalen 5 med nunnornas arbetsrum intill 6. Östra längans övervåning innehöll systrarnas sovsal. Alldeles för sig låg abbedissans hus 7.

Hitta hit

Klosterruinen ligger 3 km öster om Fogdö kyrka på Fogdön i Strängnäs kommun. Från E20 ta avfart mot Strängnäs N, Enköping och Uppsala. Följ skyltar mot Vansö och passera Vansö kyrka. Efter ca 3 km vid Fogdö kyrka,följ skylt mot klosterruin.

Ladda ner karta från eniro